Att ha ett normkritiskt förhållningssätt är viktigt för att motverka de strukturer som skapar mobbning. Begreppet intersektionalitet började användas på 1980-talet som ett sätt att fördjupa förståelsen av maktstrukturer. Begreppet används för att beskriva att fler än en maktordning existerar samtidigt och kan användas för att se sig själv som en del av en diskriminerande struktur.

En viktig aspekt av normkritik när det kommer till diskriminering och kränkningar är att fundera på vem som kan vara offer. Krävs det att ett offer agerar på ett särskilt sätt för att få räknas som offer? Det här blir särskilt tydligt i förhållande till ungas nätanvändning, se till exempel kritiken mot Friends kampanj #unselfie.

Läs

MUCF Öppna verksamheten!: Om normer och makt, (s. 21-37).

Gun-Marie Frånberg Flickor, pojkar och kränkningar, i Skolverkets Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar. (16 sidor)

Marit Gisselmann och Susanna Toivanen Kön, genus och sociala skillnader i hälsa. I Sociala skillnader i unga kvinnors hälsa (s. 10-19).

Uppgift 3: Normkritik

Gör övningarna Heteroprivilegier (s. 47), Jag tolererar dig (s. 49) och Allt är möjligt! (s. 43) i Öppna verksamheten!

Diskutera begreppen genus, intersektionalitet, inkludering, tolerans. Vad betyder de? Varför är det här viktigt? I vilka sammanhang kan ni identifiera begränsande normer i förhållande till ungas nätanvändning? Hur kan ni jobba normkritiskt i skolans vardag? Hur ska de här frågorna avspeglas i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på nätet?

Fördjupningslitteratur

ESF (2012) Konstruktiv normkritik.

Handisam Ord som taggar - en folder om ord för funktionshinder.