Likabehandling - arbete mot diskriminering och kränkande behandling på nätet


Välkommen till kursen Likabehandling - arbete mot diskriminering och kränkande behandling på nätet. Kursen bygger på en långsiktig och deltagarfokuserad metod för hantering av nätkränkningar. Vi levererar inte några snabba lösningar på akuta problem, för där vet vi att skolorna har bra metoder. Det som många ser som problemet är det långsiktiga arbetet; att det inte blir bättre och bättre för varje år. Och denna kurs utmynnar i just ett långsiktigt arbete som syftar till att skapa en bättre miljö för eleverna, så att de inte blir kränkta och inte kränker andra. Kursen är också deltagarfokuserad, vilket innebär att de som går kursen ses som resurser. Det är en relativt krävande kursform men vår erfarenhet är att det blir högre kvalitet på resultatet.

Det här är en självstudiekurs för förskolor, skolor och fritidsverksamheter som vill utveckla en plan för sitt arbete mot kränkningar på nätet. Vi tillhandahåller ingen lärare eller handledning, utan allt du behöver finns i den här wikin. Kursen är tänkt för arbetslag på arbetsplatser men är öppen för alla. Vi välkomnar särskilt alla de som är ute och föreläser i för föräldrar, elever och personal att gå kursen. Alla resurser som vi hänvisar till är gratis; filmer, podcaster och litteratur. Du får använda vårt material om du hänvisar till källan (CC BY-NC-SA 3.0), se licens.

En viktig grundtanke i kursen är att alla som arbetar med unga redan har all kunskap och erfarenhet som behövs för att kunna hantera kränkningar på nätet. Det som eventuellt saknas vad gäller nätets särskilda förutsättningar går att ta reda på, ofta genom att eleverna har den kunskapen. Därför är deltagarnas förkunskaper en viktig resurs. Alla uppgifter i kursen handlar om att använda förkunskaperna och fördjupa och problematisera dem med hjälp av de resurser vi har samlat.

Kursen kom till som en reaktion på att många kommuner anlitar det vi kallar för skräckföreläsare, alltså föreläsare som sprider skräck bland personal och föräldrar och som därigenom motverkar kommunens lagstadgade arbete mot kränkningar. Se bland annat Sydsvenskans granskning Nätskräcken säljer och Jag tycker inte att jag skräms. Vi har debatterat mot dessa skräckföreläsare i många år, bland annat här och här. Ändå ser vi att kommunerna fortsätter boka dem och att de kör samma upplägg år efter år. Föreläsarna utmålar nätet som en plats där alla barn är i riskzonen. Några av dessa aktörer vill sälja en produkt, till exempel utbildning eller programvara, medan några verkligen tror att nätet är så farligt som de säger i sina föreläsningar. Oavsett vilket motiv de har gör de stor skada. Vi vet idag att unga behöver vuxnas stöd även i sin nätanvändning, inte bara utanför nätet. Och att skrämma föräldrar och personal motverkar att de blir ett sådant stöd.

Så vi funderade på vad en förskola, skola eller fritidsverksamhet behöver för att själva ta tag i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på nätet. Den här kursen är ett resultat av det funderandet. Vi som skapat kursen arbetar professionellt med de här frågorna men vi har skapat kursen vid sidan av våra ordinarie arbeten. Det är alltså resultatet av icke-kommersiellt, ideellt arbete och vi har fått hjälp av intresserade personer på olika skolor i landet.

Open source-utbildning

Den här kursen är vad vi kallar för en open source-utbildning. Det betyder att innehållet ligger ute på nätet och är fritt att användas för icke-kommersiella syften (CC BY-NC-SA 3.0), se licens. Open source betyder också att alla som vill får vara med och bidra. Du kanske hittar en bruten länk i vårt material, eller känner till något som skulle göra kursen ännu bättre? Då kan du välja att bli medlem i wikin, se länk längst upp på sidan, och redigera själv. Om du tycker att det verkar krångligt kan du istället maila ditt förslag till elza.dunkels[at]umu.se.

Vilka är vi?

Vi har under en lång rad år anlitats som föreläsare, forskare och utvecklare i olika sammanhang där problem kring unga och nätet varit i fokus. Under denna tid har vi arbetat opinionsbildande mot skräckföreläsningar och tekniska lösningar och försökt föra fram ett angreppssätt som baseras på forskning snarare än antaganden och fördomar. I våra respektive arbeten har det dock inte funnits utrymme för något konstruktivt arbete av den typ som redovisas i detta dokument. Istället har vi tagit på oss att arbeta med detta på fritiden.

Elza Dunkels är docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Hennes forskningsområden är ungas nätbaserade lärande, nätkränkningar, sexuell exploatering av unga via nätet och närliggande ämnen. Hon har på uppdrag av Ungdomsstyrelsen utvecklat universitetskursen Unga, sex och internet och skrivit en forskningsöversikt om nätmobbning på uppdrag av Skolverket. 2016 kom hennes bok
Nätmobbning, näthat och nätkärlek https://www.gothiafortbildning.se/88099327-product.

Marcin de Kaminski är doktorand i rättssociologi vid Lunds universitet och verksam vid Lunds universitets internetinstitut. Hans forskningsområde är sociala normer på nätet, skillnaden mellan nätet och vardagen bortom nätet samt lag och rätt i nätkontext.

Katia Wagner är journalist, författare och föreläsare. Har bland annat skrivit boken Alexandramannen – Sveriges största nätsexhärva. Sedan januari 2014 arbetar hon även som producent för programmet Obs i Sveriges Radios P1.

Johnny Lindqvist är expert på unga och internet, med fokus på ungas kommunikation via digitala kanaler. Han arbetar för närvarande på Statens medieråd med en utbildningskampanj mot hat på nätet. Tidigare har han bla skrivit böcker åt stiftelsen .SE om unga och nätet, samt metodmaterialet "Ses Offline" om unga, sex och internet, skrivet på uppdrag av Ungdomsstyrelsen. Johnny har arbetat både med ideella organisationer och myndigheter, men även med kommunikation ur ett marknadsföringsperspektiv, men med fokus på unga online.